Lyckad filminspelning plus julshow på gång

Att spela teater och att spela in film skiljer ju sig rätt mycket från varandra. Det är svårt att säga vilket jag gillar mest. Det jag gillar mest med teater är att man får spela inför en publik live, höra deras applåder och se deras reaktioner. Nackdelen är att det krävs mer förberedelser än för en liten roll i en filminspelning. På min teater börjar vi jobba med årets julföreställning redan i slutet av augusti och sen är det premiär i december. Repetitionerna är jobbiga.

Det bästa med filminspelning är att det bara är att komma dit, vänta på att filmarbetarna ska bli klara med ljus och annat och sen kanske ha en genomgång av scenen innan den ska spelas in, antingen i en eller flera tagningar. Alla skådespelare kan redan sina repliker då man läser på hemma och det enda man ska memorera är lite scenanvisningar. Förra veckan när jag spelade in (hade erbjudits en liten statistroll i en film), så gick det extra smidigt. Jag hade inga repliker så behövde bara förbereda med rätt kläder innan jag åkte dit. Sen hade vi några genomgångar av scenen innan den spelades in några gånger. Då jag spelar teater är jag ju van vid att göra långa scener utan uppehåll där jag ska stanna i min karaktär, så det var inga problem att, i förra veckan göra om samma scen några gånger från början till slut utan att avbryta förrän scenen var klar. Tre timmar tog det och sen var det klart. Hur smidigt som helst till skillnad från teatern där det tar flera månader att repa in allt.

Det sämsta med att spela in film är att man kan behöva lägga ner tid och energi på en scen som kanske ändå klipps bort i slutändan eller att man kanske inte får möjlighet att se det färdiga materialet av olika anledningar. En kortfilm för vården som jag spelade in förra året till exempel fick vi skådisar inte ta del av i efterhand då det var ”sekretess” och enbart skulle visas inom vården. Så löjligt att inte ens låta de som medverkar se materialet! I en reklamfilm jag medverkade i förra året syntes jag inte när den var klar och långfilmen jag fick en biroll i 2014 i Skövde har jag ännu inte fått se. Den är helt färdigklippt och färdiginspelad, men de ansvariga har inte lyckats få tag på någon som kan synka ljudet. Sjukt frustrerande. Jag skriver ju om filminspelningar rätt ofta, men jag har trots det aldrig något material att visa för någon. Jag har skojat med mamma om att folk kanske tror att jag bara hittar på eller att jag är iväg och gör något annat än att spela in film. Det enda filmade materialet av mig som allmänheten kan se är min statistroll i Den blomstertid nu kommer där jag sitter på en filt på gräset bakom en av huvudkaraktärerna. Jag sitter däremot så långt ifrån att det bara är jag själv som faktiskt vet att det är jag.

I år ska vi framföra Jul hos Anton och med tanke på hur dåligt jag mådde och hur utmattad jag blev efter förra årets julshow, har jag tyvärr tvingats begära att få en liten roll i år. Jag ska bara vara med i början och slutet av föreställningen och kommer alltså få ha en lång paus i mitten. Jag kommer också försöka pausa oftare under repetitioner och jag hoppas verkligen att det ska ge resultat så att jag slipper en krasch igen. Funkar det inte den här gången heller lär jag väl få gå ännu längre ner på skalan och bara ha en statistroll…