Mobba någon: Få betalt för det!

Tycker ni det är rätt att folk som mobbar ska få skadestånd? Det gör inte jag i alla fall! Läste om en tjej som åter blivit mobbad och då hon sa till sin pappa skulle han ”läxa” upp mobbarna.
Han drog bara någon av dem i armen och håret och sa till dem att inte röra hans dotter och nu är han dömd till misshandel. De tre små änglarna till pojkar ska få sammanlagt 17 000 kronor i skadestånd enbart för att pappan drog lite i dem. Jag tycker det är patetiskt. Killarna tror ju då att de får röra andra så mycket de vill, men så fort någon råkar dra dem i håret så får de pengar för sveda och värk. Det är helt fel! Det är killarna som ska betala skadestånd till tjejen de mobbat :@
// Polly

Jag försöker verkligen …

… att anstränga mig. Jag skriver till jämnåriga på facebook, jag försöker vara allmänt trevlig men blir bara sedd när deras omgivning förväntar sig det av dem. Jag vill verkligen ha jämnåriga kompisar, har två på teatern som är jämnåriga men det är killar. Tjejkompisar vill jag också ha! Men mina ansträngningar funkar inte, ingenting funkar.
Känner mig som en outsider som ingen vill umgås med, en konstig jävla typ som beter sig konstigt. Vad har jag gjort för fel? Varför vill ingen umgås med mig?
// Polly

”Osynlig”

Sånt här ska inte behöva hända. Även om ens kompis byter umgänge så ska man inte behöva vara ensam! Tyvärr kan man ju inte tvinga folk att umgås med dem ifall de känner att man inte delar samma intressen och så, men de har ändå ingen rätt att behandla en illa!
Kamratstödjare borde uppmärksamma när någon går omkring ensam såhär. Ser du någon som går omkring ensam i skolan och ser ut att må dåligt av det? Berätta det för en lärare eller prata med eleven och visa ditt stöd! Är det du själv som går omkring ensam så se till att berätta för din familj och dina lärare hur du mår. Chatta med folk på nätet, där kan man lätt hitta vänner som har samma intresse som en själv, ge inte upp! Ni kan också skriva till mig, det går alltid skriva till mig <3
// Polly

”Du är ett missfoster!”

Jag: Ursäkta, vad sa du?
Ekande röst: Du är ett missfoster. Gillar du att skära dig?
Jag:  Förlåt, men jag hör fortfarande inte.
(Inget svar)
Jag:  Äh, det var nog inget särskilt. 😀

Visst tog jag åt mig lite av det som sas, men bilderna visar tydligt hur man ska hantera denna typen av problem. ”Walk away with a smile!” 😉
Och säg till någon också såklart så att mobbaren får sig en rejäl utskällning. Kanske av en hund? Haha!
// Polly

Är jag en hora för att jag ”bjuder” på mig själv?

Kommentarer jag fått från en gammal bild en gång i tiden:
Killen:
Du ser drogad ut på bilden.
Jag: Bara för att jag vågar bjuda på mig själv!
Killen: Så du är hora då?

Ja, vad säger ni? För det första så kan man inte vara en hora om man bjuder på sig själv, för en prostituerad tar ju betalt. Dessutom betyder innebörden  ”bjuda på sig själv” att man vågar vara sig själv i alla lägen, strunta i om det man gör kan uppfattas som pinsamt av någon annan. Man bryr sig inte helt enkelt. Och det kallar jag inte att vara en hora. Jag kallar det Polly Style! 😉
Mitt råd till er andra: BJUD PÅ ER SJÄLVA! Jag lovar, ni är inga horor för det. Ni är bara tuffa ^^
// Polly

Självmord kan gå fort.

Många mobbare går barnsligt ”ovetande” omkring utan självmord och skuld i tankarna. De tänker tydligen inte på att utfrysningen, slagen, orden, alla de falska ryktena och skitsnacket som de utsätter världens ensamma och utsatta själar för kan utlösa självmord. Självmord, självförakt och självskadebeteenden. Anorexia.
Men visste måste de veta. Djupt därinne borde de ju förstå att för mycket elakheter mot en person kan få han eller hon att ge upp, så varför fortsätter dem? För att det är det dem vill? Kanske, kanske inte.
Jag har däremot sett i många filmer och hört från verkligheten hur det kan ligga till. Under tiden som offret är lidande och blir mobbat så visas ingen som helst respekt, ingen nåd eller något dåligt samvete. Mobbarna fortsätter bara att besudla ens själv ända tills målet är uppnåt. Offret begår självmord. När det väl händer är det som om mobbarna byter personlighet. Då blir de plötsligt tysta, förstående och ”ångersamma”. ”Det var inte meningen, jag vet inte varför det blev så.”, ”De andra höll också på, det var inte bara jag.” Varför plötsligt ändra sig? Ska det verkligen behöva krävas självmord för att mobbarna äntligen byter tankegångar? Då är det ju fan redan försent.
Och många stöttar upp för dem.
”Det som hände var verkligen tragiskt, men de som gjorde det mådde inte så bra själva heller.” Och?? Åt helvete med att mobbarna mår dåligt, inga andra ska behöva lida för det och dessutom behöva för det. Det är sjukt. De som försvarar mobbarna med att de inte mådde bra borde ha agerat tidigare och sett till att de fick hjälp, för det är ingen ursäkt att komma med när ännu en ung person drastiskt har gått miste om sitt liv.

Sen förstår jag inte varför en person som mår dåligt försöker må bättre genom att trycka ner andra. Visst vet jag att de kan känna makt av det och få för sig att det är något, men varför är det så? Hur kan man må bättre bara för att någon annan mår dåligt? Det verkar helt rubbat, själv skulle jag bara må bättre av att idioter mådde dåligt, inte oskyldiga, snälla personer som bara försöker leva sitt liv utan att någon stör.
Jag har mått dåligt under en stor del av mitt liv och självmord har alltid legat nära till hands som en lockande tröst, men jag har aldrig varit taskig mot andra pågrund av min depression. Kanske hade det varit annorlunda om jag inte hade varit så utfryst och utsatt, men jag tror inte det. Jag är omtänksam och jag saknar inte empati, vilket en stor del av vår befolkning borde göra med tanke på att de mobbar.
Varför blir inte mobbaren vän med offret istället för att börja klanka ner på det? Då får man ju fler kompisar och alla kan stötta varandra och finna tröst. Tillsammans är starkt.

Jag fattar inte vad som pågår i hjärnan hos vissa personer, nämligen dem som slukas upp av jorden så fort deras offer har valt att avsluta sitt liv. Skäms de? Är de nöjda, är de rädda? Om de skäms, varför gör de de isåfall? De borde ha skämts hela tiden isåfall, under hela jävla tortyren som de har genomfört och inte först när personen de sabbat livet för inte finns mer. Jag fattar verkligen inte.
Jag fattar ingenting.
// Polly