Senaste Kretaresan

I oktober återvände jag till mitt andra hem Kreta, den här gången bodde vi i Kolymbari. Vi har varit där förut men aldrig sovit där. Det var en kort resa och vi hann bara se ett nytt ställe, en by i bergen. Vi hade otur med vädret, men fick åtminstone två fina baddagar. Mer bilder finns på min instagram.

Soluppgång vid hotellet.
Mat sista dagen på en restaurang i Kolymbari.
Blommor i oktober, till skillnad från i Sverige där allt har börjat dö.
Stranden i Kolymbari.
Utsikt från en klippa i Agii Apostoli.
Utsikt från hotellrummet.
Restaurang i Kissamos.
Stranden i Kolymbari.

Det går bra för min novell!

”Oerhört professionellt! Jag som är språkpolis hittar inget att anmärka på! Spännande hela vägen fram mot upplösningen. Man får en känsla av bok utgiven av ett respektabelt förlag.”

”Personerna känns trovärdiga. Handlingen drivs av utmärkt dialog och språket känns helt rätt för dessa ungdomar. Grammatiskt oklanderligt och inga frekventa slarvfel. Personerna har ett fängslande inre tankeliv, reflekterande och känsligt. Storyn byggs väl dramaturgiskt. ”

”Inspirerande historia med otäck tvist. Bra ungdomshistoria med modernt språk”

Om detta ger mersmak så finns min novell att läsa här. Jag är med i en novelltävling med temat ”Valentin Crime”. Skicka en förfrågan om att läsa min novell så godkänner jag.

Från senaste Kretaresan:

En frustrerande situation

Att ögonundersökningen inte visade minsta fel på mina ögon och att det inte heller verkar vara en biverkan från min medicin är frustrerande. Jag VET att något är fel, för jag märker det varje dag och varje sekund. Hoppas bara att neuropsykologen jag ska få träffa kan reda ut problemet. När jag får komma dit har jag ingen aning om, så det gäller bara att stå ut. Numera kan jag inte använda datorn alls utan att känna obehag trots att jag blundar nästan mellan varje klick och tittar bort från skärmen så ofta jag kan. När jag kan redigera böcker igen har jag ingen aning om, men jag försöker att ligga lågt.

Charmigaste skylten!

Den här söta skylten såg jag på Kreta. Nog för att den är ovanlig och det är lite trivselfaktor på att ha katter omkring sig på stan, men det är också tragiskt att en sån skylt behövs då det verkligen bevisar att hemlösheten bland katter är stor.