Jag ska ALDRIG skaffa barn.
Varför tar så många personer det som ”självklart” att alla personer runt omkring dem, någon gång i livet vill ha barn? Jag skulle aldrig vilja ha barn, aldrig någonsin. Jag har hört många säga att jag ”säkert kommer ångra mig”, men det kommer jag inte! Anledningen till att jag inte vill ha barn är följande:
1. Min kropp kommer bli förstörd, på ett eller annat sätt.
2. Jag kommer inte längre att få ha ett helt eget liv, utan måste ständigt finnas till hands för barnet.
3. Jag skulle inte palla med pressen och alla måsten.
4. Det är ett livslångt ansvar som inte går att ångra.
När andra personer har fått barn, har de fått kommentarer som: ”Nu börjar det riktiga livet”, ”Det största man kan få vara med om” och ”En större gåva än så går inte att få”. Vad är det för konstiga sätt att uttrycka sig på?? Betyder det alltså att personer utan barn inte har ett ”riktigt” liv? Vad har vi isåfall? Ett låtsasliv? Och att slå fast i att det största man kan få vara med om, är att få barn, och att det inte går att få någon större gåva än så är också fel. ALLA tycker ju olika. För mig till exempel är den ”största gåvan” att få vara med min älskling tills jag dör, att få skriva, spela teater, samt träffa min underbara systerson. Och det största jag kan vara med om är inte att få barn, utan att få en roll i en film. Finns det någon av er läsare som inte heller vill ha barn?
// Polly
Ljuvliga Thim, som jag har möjligheten att umgås med så mycket som det passar mig och mina begränsningar:
Posted: by Pauline Wågström
förstår din tanke,vi valde den andra vägen och nu har vi världens
underbaraste barn,barnbarn och barrnbarnsbarn,tack för att ni finns.
Ni är livets efterrätt, varma kramar från farfar och farmor
Tack 🙂 Kram
// Polly
Åh, äntligen någon som känner samma sak som jag. Vill heller aldrig ha barn och har vetat det sen jag var liten. Anledningarna är ungefär desamma som dina. 🙂 Den största ”gåvan” för mig är att får vara med min sambo hela livet och någon dag ge ut en bok.
Perfekt! 🙂
// Polly
Jag ville inte heller ha barn förrän jag närmade mig de 30. Nu har jag fått två fina söner; en av dem är tyvärr allvarligt sjuk. Kanske är det först då man förstår hur stort det är och hur skört livet är. Nu behövde jag inte ett allvarligt sjukt barn för att förstå vad som är viktigt här i livet – det visste jag redan tidigare. Jag har haft all anledning att fundera över hur det hade blivit om inte… i flera led och i flera omgångar, men jag har kommit underfund med att jag inte hade velat vara utan den upplevelse det har varit att se hans första nio år. Tro nu inte att jag vill säga att alla ska skaffa barn bara därför. Jag vill däremot verkligen poängtera att varken de som har barn eller de som inte har barn ska döma den som har valt den andra vägen.
Men jag dömer ingen.
// Polly
Vad menar du med att kroppen kommer bli förstörd på ett eller annat sätt?
/Felicia
För det första får man bristningar, om man måste göra kejsarsnitt kan det bli komplikationer och dessutom ett stort ärr. Där nere kan man spricka ordentliget, och man kan drabbas av bland annat urinläckage och framfall. Nedan listas många negativa konsekvenser: http://www.alltforforaldrar.se/artikel/kroppen-efter-f%C3%B6rlossningen
// Polly
Bra talat, stå på dig! Själv nöjer jag mig med att skriva barnböcker.
Det är kul!
// Polly