En hemsk dag.

Äntligen är jag hemma! Det har varit en hemsk, lång och plågsam dag med massvis med umgänge. Ryggen har gett upp för idag. Först hälsade jag på på dagis och lite senare idag åkte jag till teatern eftersom vi skulle se på vår föreställning som nu finns på dvd.
Det jobbigaste idag: ALLA LJUD! Har inte varit ensam på hela dagen heller eftersom jag flydde min lägenhet redan på morgonen. Känns som om jag har umgåtts med folk flera dagar i rad, är så slutkörd att jag skulle vilja sövas ner och sova i en hel evighet.
Nu blir det MAT MAT MAT och FILM FILM FILM!

Jag passade på att ta en liten kvällsselfie som visar hur jag känner mig just nu.
// Polly

Dagens Polly Style:

Tröja                                                                T-shirt

Byxor                                                              Skor

// Polly

Vidriga väntan

Det har varit en lång och jobbig dag idag. Igår fick jag reda på att det har blivit en vattenläcka här igen och jag fick trevligt besök av en främling på morgonkvisten så jag var tvungen att fly till mamma med några värdefulla tillhörigheter. Personen skulle komma tillbaka någon gång idag, så jag satte alarm och gick upp tidigt för den sakens skull så att jag skulle hinna förbereda mig och fly fältet. Allt helt i onödan eftersom jag inte fick något besök idag. Proceduren upprepas alltså imorgon igen och det har jag ingen som helst lust med. Hatar, hatar, hatar att gå omkring och vänta. Skulle vilja flytta in i en husvagn för att slippa sådana här vidriga och psykiskt påfrestande besök av folk jag inte känner.
// Polly

Min nya vän …

… och en ovanlig sådan också. Jag har aldrig sett en svartvit spindel förut, men jag är säker på att vi ska komma bra överens.
// Polly
 

Fira + hamnen:

Ännu ett oskyldigt liv

Det har varit en mörk tid på sistone där många oskyldiga liv har släckts alldeles för tidigt.

– 17-åriga Lisa blev mördad.
– En ung kvinna hittades mördad i sin lägenhet.

– En ung kvinna blev överkörd av en taxi i Stockholm.
– En 12-årig kille fastnade med sin cykelhjälm i en basketkorg och kvävdes.
– En fyraårig flicka dog i en bilexplosion.
– En tvåårig pojke blev överkörd av en glassbil.

Givetvis är det här inte de enda dödsfallen bland unga, det är bara de jag har läst om på Aftonbladet. Många dör i skymundan av bland annat cancer.
Och det är inte bara i Sverige döden slår till, utan i hela världen, miljontals barn svälter.

USA har gjort det igen. De och deras korkade regler gällande vapen har ännu en gång tagit död på ett stackars barn. De verkar inte fatta att det bara inträffar fler olyckor och dödsfall om det är tillåtet för så många i befolkningen att ha vapen.

Jag förstår inte vitsen. Polisen finns av en anledning, det är dit man ska ringa om man behöver hjälp. Barn ska inte behöva dö bara för att deras föräldrar vill leka hjältar och gå omkring med vapen ute och förvara dem osäkrade i sina hem. En gång var det två barn som lekte med sina föräldrars vapen och det ena barnet råkade döda sitt syskon. Nästa gång var det en liten pojke som fick tag på sin mammas pistol i affären och han råkade skjuta ihjäl henne. Och nu senast dog en treårig pojke när han lekte med sin mammas pistol.
Tack vare USA:s dumma system får ett barn gå omkring med dåligt samvete i resten av sitt liv för att ha dödat sitt syskon. En pojke kommer få leva med att han råkade skjuta sin mamma, och mamman till den nu döda pojken kommer aldrig kunna glömma hur oaktsam hon var när hon ställde ner handväskan med pistolen i intill sin treåriga son.
I artikeln på Aftonbladet står det att det är andra gången på en månad som ett barn har råkat skjuta sig själv till döds och varje år dör cirka hundra barn tack vare sina föräldrars lockande vapen.
Hur många barn till ska behöva dö innan det görs en ändring? När ska de förbannade vapnen slopas??
// Polly 

Santorini-köp nummer fjorton:

En lila klänning.
// Polly

Mer från Santorini, Fira:

Dag två i Santorini, Fira:


// Polly

Jag vann

Hatet i era blickar då ni betraktar mina uppskurna armar. Ni är så äckligt häpna.
De övrigas ständiga frågor, som jag inte förstår vitsen med.
”Ångrar du inte att du skar dig så mycket när du var yngre”?
Ångrar mig? Nej, jag ångrar mig inte. För det var genom att tillfoga mig själv skärsår som jag lyckades överleva, det var den
fysiska smärtan som blev min enda tröst. Mina nu så bleka ärr ska förbli synliga på mina armar och de ska visa er att jag lyckades överleva. Jag lyckades överleva trots era ständiga försök att trycka ner mig och få mig att känna mig värdelös. Ni lyckades inte driva mig till självmord trots att ni uppmanade mig till det.

Det var jag som vann.