I februari kommer Johan Glans till Nässjö på turné och jag ska dit. Det ska bli superkul! Jag har aldrig sett honom live, men han är så grymt rolig att det måste upplevas. Undra vad han kommer på för skämt om själva Nässjö med tanke på att han alltid brukar skämta om städerna han uppträder i. Här finns ju mycket att skämta om!
Föreställningen är inte förrän i februari, men jag har säkrat biljetter och väntar otåligt. 😉
// Polly
När mamma och jag var i Agios Nikolaos hittade vi en trevlig båtutflykt, en semi-ubåt som vi åkte med. Först fick vi se fiskar och så hade vi tur och såg en sköldpadda. Guiderna sa till i förväg att den som såg en sköldpadda skulle ropa ”Turtle, turtle!” och typiskt nog såg mamma sköldpaddan först. Hon vågade inte ropa. 😉
Det var kul att få se en sköldpadda simma i det fria! Jag passade på att ta en selfie ihop med fiskarna och de där hemma lyckades ringa mamma trots att vi var under vattenytan. Tänk att hon inte ens kan bli okontaktbar när hon gömmer sig under Medelhavsytan utanför Agios Nikolaos hamn på Kreta. Otroligt!
// Polly
Igår på vinden hittade jag min P-bok (planeringsbok) från låg och mellanstadiet. Det var jättekul att läsa igenom mina rapporter och läxor! Flera gånger var jag nära att skratta med tanke på hur övertydlig jag var och hur mycket information jag skrev i mina rapporter.
När vi varit i Borås djurpark till exempel så hade jag skrivit hur mycket pengar jag köpte lotter för, vilka djur det fanns i parken och att jag tog en åksjuketablett innan vi åkte. Jag skrev vem jag satt jämte i bussen och vilka som satt framför mig. Intresseklubben antecknar! 😉 Hur kunde jag ens komma ihåg hur mycket jag köpte lotter för? Obegripligt och ointressant! Någon mer än jag som dekorerade sina skolböcker så mycket att det inte fanns något utrymme kvar?
Jag saknar låg och mellanstadiet! PS, en av mina rapporter finns att läsa på sista bilden. Spänning utlovas!
// Polly
// Polly
Igår var det begravning för min kompis på teatern som dog hastigt och oväntat den första maj. Jag grät först när jag fick reda på det, sen har allt känts som vanligt igen tills igår.
Att se bilden på honom stå framme vid urnan så kändes allt mycket verkligare trots att jag fortfarande har svårt att tro det och fatta det. Juku, som han ville kalla sig bytte dessutom namn en månad innan han dog så det kändes ännu mindre som han när det stod ett annat namn på korset. Men jag får vänja mig vid namnet Kim eftersom det var det han ville heta.
Det blev en fin begravning med bra musik, en av Kims favoritlåtar. Vi sjöng även den låten iefteråt när vi hade ätit god mat. De som var på begravningen fick My little Ponys eftersom Kim samlade på såna och jag fick självfallet en lila. Nu står den på min hylla intill det passande glaset och ljuset som jag har fått av Kim.
Vi från teatern åkte buss tillsammans och på ditvägen blev det bussfika. Vi pratade massor om honom under tiden och även när vi åt efter begravningen. Hela dagen var väldigt påfrestande för mig, både psykiskt och fysiskt. Massa nya människor, ny plats, intryck och sånt. Jag blev trött redan på ditvägen, men gjorde det för Kims skull och jag är nöjd med hur bra jag klarade det. Fick ingen huvudvärk under dagen heller, det spände bara lite lätt i huvudet och tröttheten gav inte med sig. Det blev inte bättre av att gråta heller, det gillade inte min panna. Är glad att jag hade de andra kompisarna från teatern där. <3
Saknar dig, Kim.
// Polly
I affären sist mötte jag en rolig syn, en donut som någon tagit ett bett i. Det var kanske bara ett barn, eller så var det en vuxen, en akut och sötsugen vuxen!
// Polly
När mamma och jag kom fram till Agios Nikolaos gick vi som tur var ”fel väg” och inte den som turister brukar gå. Tack vare det hamnade vi så att vi såg allt från höjden, en fantastisk utsikt. Jag hade lätt kunnat tänka mig att bo där. Efter att vi ätit och kollat i affärer åkte vi en semi-ubåt där vi såg fiskar och en sköldpadda. Bilder kommer tids nog.
Det ska bli skönt att slippa gå på fler magnetkameraundersökningar då de är så långdragna och efter att kirurgen har kollat på bilderna och ”godkänt” resultatet är jag friskhetsförklarad från hydrocefalus. Det känns konstigt eftersom jag inte ens hunnit fatta än att jag fick det och jag kommer nog aldrig kunna se mig som någon som inte har hydrocefalus. Jag har ju en konstgjord gång i hjärnan på grund av det och den försvinner ju inte. Förhoppningsvis inte i alla fall. Det kan hända att de växer igen, men det hoppas jag verkligen inte. Vill inte operera mig igen.
Det enda som återstår nu är en till ögonundersökning för att kolla trycket i ögonen.
// Polly, med hydrocefalus vad en kirurg än säger 😉
Tredje dagen på Kreta åkte vi till huvudstaden Heraklion, som var väldigt tråkig och ful om man jämför med andra grekiska städer. Till och med grekerna tycker det. Det fanns inte mycket att se och göra där, så vi åt och kollade i affärer. Efter huvudstaden somnade jag in på hotellet och sen gick vi ut på stan, åt glass och kollade utbudet av utflykter.
// Polly
Här i Hersonissos hänger det en katt som älskar att shoppa, särskilt smycken. Jag har bildbeviset! Se nedan.
// Polly
Leave a Comment