Jag hittade det här inlägget på facebook och fick tillåtelse att dela det:
”UR söker unga i högstadie- och gymnasieåldern som går i skolan nu eller har hoppat av och som skolan svikit. Några som behövt hjälp men inte fått den. Som kan tänka sig att berätta om sin situation. Hör gärna av er till Nic von Schoenberg, nvs@ur.se”
Om någon av er mår dåligt på grund av skolan, tveka inte att mejla till adressen ovan!
Ni kommer må så mycket bättre <3
// Polly
Jag stör mig lite på några kommentarer jag fått. Hur kan man påstå att man inte kan vara ödmjuk om man anser att man ”är bäst”? Jag bryr mig väldigt mycket om mina medmänniskor (som vissa kanske har märkt i bloggen). Jag peppar mina läsare, jag skänker pengar till välgörenhetsorganisationer och jag lottar ut böcker. Under december månad gör jag en god gärning varenda dag ända fram till jul och ändå har folk hjärta och säga att jag inte är ödmjuk! Man kan både ha bra självförtroende och bry sig om sina medmänniskor och man ska inte tycka att man är dålig, eller hur?
Därför peppar jag mig själv, jag har mått väldigt dåligt under min uppväxt så då borde jag väl ha all rätt i världen att säga att jag är bäst?? Jag menar inte att jag är bättre än andra. jag menar att jag är värd något jag också, att jag gör något som är bra och att jag inte är sämre än andra. Nu har jag fått det sagt.
// Polly
Du var ett speciellt marsvin, mysig och ullig som ett får. Skönt att veta att du hade sällskap av din nya matte och din kompis när du dog och att du inte behövde lida så mycket. Älskar dig 🙂 <3
// Polly
Jag hade tänkt unna mig något för mina bloggpengar, men det enda jag hittade var ett tvåpack med tandborstar för tio kronor och två diskborstar. Haha. Men det är ju inte illa det!
// Polly
… som förvärras utan min David. <3
// Polly
// Polly
Eftersom ångest kan vara långvarigt och inte alltid gå över på direkten så tycker jag det är sjukt jobbigt att befinna mig i sociala sammanhang som på dagis och teatern. Jag kan helt enkelt inte koncentrera mig och om jag är helt sysslolös så fylls mina tankar av de vidriga övergreppen. Vad fan ska jag göra? Hur fan ska jag kunna tränga undan dessa tankar?
// Polly
// Polly
… trots svårigheterna. Snart har jag klättrat sista steget upp och nått målet. Gör så ni med. Fortsätt kämpa i stegen/trappan för någon gång kommer du dit du önskar. Det gäller bara att ha tålamod och försöka stå ut <3
// Polly
// Polly
Leave a Comment