… vare sig jag vill det eller inte. Denna stora, orubbliga ångesten vägrar flytta på sig, och för att slippa den måste jag antingen ta livet av mig, skära mig eller tvinga mig själv att somna bort från den plågsamma verkligheten trots att jag inte är ett dugg trött. Denna metoden gör mig bara ännu slöare och den gör dessutom att jag vaknar vid fyra, fem varje dag utan en chans att somna om. Jag har lyckats hålla mig ifrån att skära mig i evigheter, och det enda som hindrar mig från att göra det är att jag inte har lika stor chans att vara med i film och teaterföreställningar om jag är täckt med nygjorda ärr.
Men nu behöver jag smärtan mer än någonsin. Den skarpa, stickande, svidande och brännande smärtan som omedelbart knuffar undan ångesten och lämnar ett oupphörligt bultande i mina armar.

Jag vill ha ett hem! Jag kan inte leva utan ett eget hem, mina egna rutiner, min trygghet och valet av inredning som får mig lugn och glad. Får mig att trivas. Jag känner mig inte vuxen längre, jag känner mig som ett småbarn som är beroende av att sova antingen hos min mamma eller kille. Var kan jag andas ut och slå mig till ro fullt ut?
När jag sa upp min lägenhet i Nässjö hade jag absolut ingen aning om att världen var så här sjuk och tom på bostäder. Jag fick turen att hyra två olika lägenheter under ett antal år enbart för att min mamma har hyrt av den hyresvärden i evigheter och jag fick förtur. Det gjorde att jag inte fick någon riktigt glimt av hur det egentligen ligger till. Var finns rättvisan? Vissa flyttar till Stockholm och andra ställen, men har ändå rätt till att hålla kvar sina lägenheter här i Jönköping så de kan hyra ut dem möblerade i andrahand med egna krav och tjäna pengar. De struntar fullkomligt i hur många det finns som söker en egen, tom lägenhet att få inreda och bo till fullo i. De tänker bara på pengar.
Kronprinsessan får det också serverat genom ett stort jävla drömhus vid havet, trots att hon redan har ett ställe att bo på. De är bara tre personer dessutom, och behöver inte så mycket plats på långa vägar. Men de får sitt drömhus med pool på två våningar, medan jag inte ens är värd en futtig etta med kokvrå eller chansen att dela livet med mina husdjur. Finns det någon här i världen som kan förklara rättvisan i detta? Det ska verkligen bli spännande att se hur detta problemet ska lösas i framtiden. Nu, när jättemånga unga skaffar barn som senare även de kommer vilja ha någonstans att bo. Och inte många av dem har turen att födas i en rik familj som bara kan köpa sig en bostadsrätt, de hamnar i mitt fack. Facket för dem det är kört för.
// Polly
Denna spindeln är mycket större än vad det ser ut, men den spelade död när jag förevigade den på bild. Josse blev livrädd när hon såg den, vad säger ni själva? 😉 Till och med jag, som inte är rädd för spindlar tyckte den såg lite läbbig ut, för den hade så tjocka ben, som på en fågelspindel. Den såg enorm ut när den sprang längs golvet.
// Polly


Är ni också trötta på att halsband och armband trasslar ihop sig? Nu har jag äntligen köpt ett smyckesträd och ett lila dessutom. Perfekt och snygg förvaring till alla smycken.

Vill ha fler genast så jag kan rada upp dem och sortera alla smycken. Nästa smyckesträd som står på tur för inköp är det fina nedan.
// Polly

Min blogg har nästan blivit en reseblogg! Nu ligger jag efter med bilder från både Tallinn, Norge och Halmstad, men här kommer några fler från kryssningen.
// Polly










David började sin utbildning idag och jag har gjort det jag gör bäst när jag är ensam, sovit! Hade kunnat hålla mig uppe om jag hade haft min älsklings fina sällskap som jag är så van vid. Nu är det, som tur är bara en vecka kvar tills teatern börjar och jag kan återfå min trygga rutin. Längtar! Nedan, första underbara dagen i Norge:



// Polly
Världens finaste cykel har anlänt. Beställde den för ett bra tag sen nu, men har inte kunnat vara hemma hos David och invänta leveransen. I Norge fick jag ont i ryggen av att cykla, men på den här cykeln behöver man inte luta sig framåt. Den är så underbart fin! Ska testcykla den senare idag <3
// Polly
![Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119[1470x849]](http://www.paulinewagstrom.se/wp-content/uploads/2014/08/Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_1321191470x8491.jpg)
![Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119_02[1470x849]](http://www.paulinewagstrom.se/wp-content/uploads/2014/08/Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119_021470x8491.jpg)
![Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119_03[1470x849]](http://www.paulinewagstrom.se/wp-content/uploads/2014/08/Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119_031470x8491.jpg)
![Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119_04[1470x849]](http://www.paulinewagstrom.se/wp-content/uploads/2014/08/Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119_041470x8491.jpg)
![Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119_05[1470x849]](http://www.paulinewagstrom.se/wp-content/uploads/2014/08/Electra_Hawaii_3i_purple_metallic_RS2741_132119_051470x8491.jpg)
Halmstads Äventyrsland är en av de bästa nöjesparkerna jag har varit på, det är i stort sett inte kö någonstans bortsett från vattenrutschkanorna och alla attraktioner i parken utan lyckohjulen ingår i biljettpriset. Matställen finns det även för allas plånböcker. Det enda negativa med parken är att de borde ha en varningsskylt vid en av vattenrutschkanorna som jag verkligen inte tycker att barn ska åka. Åtminstone inte själva.
Som ni ser åker man upp längs en ”vägg” och själv satt jag inte riktigt rätt när jag åkte så efteråt fick jag så ont att jag knappt kunde gå. Jag tycker man borde ha fått tydligare instruktioner för hur man ska åka. Och hur farligt är det inte om man tappar taget? Jo, nämligen livsfarligt! Man kan ju slå ihjäl sig. Nu ska jag sluta tjata och istället visa lite fler bilder från vårt trevliga besök äventyrslandet.
// Polly



































1 Comment