Jag stannar i mörkret

Imorgon åker mamma till Teneriffa och jag får bli kvar här i mörkret och kylan. Står verkligen inte ut med Sveriges klimat, hade lätt kunnat tänka mig att bo utomlands. Det känns konstigt, tråkigt och jobbigt att jag inte kan följa med på resan den här gången eftersom mamma och jag har åkt både till Santorini, Kreta och Fuerteventura tillsammans.

Först var jag orolig att jag inte kunde flyga flygplan på grund av min operation, men fick ett sent svar från Linköping om att det var okej. Tyvärr har jag inte hunnit spara ihop tillräckligt med pengar för att kunna följa med, har fått många sjukhusräkningar och så skaffade jag en sänggavel. Det är så konstigt. Jag var utomlands senast i maj och det är inte särskilt längesen, men det känns ändå som det.

I och för sig känns varje sekund, minut, timme, dag, och månad som en lång tid i det här hemska klimatet. Jag bjuder på fina utsiktsbilder från mitt köksfönster …

// Polly