Jag är inte LAT, jag är ÖVERARBETAD

Många förstår sig inte på hur trött man kan blir om dagarna om man har till exempel aspergers/autism som jag. Jag gillar inte tanken på att folk kan uppfatta mig som lat för att jag måste sova på dagarna för att orka, men annars skulle jag gå under.

Har jag träffat folk, umgåtts mycket eller kanske bara varit på stan eller i en affär så känner jag mig så slutkörd att jag bara måste få sova. Jag måste skärma av, gå hem där jag varken behöver höra eller se någon annan och sova för att kunna ”försvinna bort” en stund och pausa. Vissa dagar orkar jag bara vara vaken några få timmar innan jag känner mig så trött att det känns som om jag ska få panik om jag inte sover. Det känns som om huvudet ska gå sönder av alla tankar och intryck.

Är jag bara hemma en hel dag utan att göra något särskilt spelar det ingen roll, jag blir trött ändå. Jag måste ta en powernap på dagen för att jag ska orka vara vaken till kvällen då jag kan lägga mig för dagen. En paus från verkligheten mitt på dagen, annars känns det som om jag ska dö mentalt sätt.

Tycker bilden nedan är lite smårolig och den stämmer in perfekt på hur det faktiskt kan kännas och hur slut man kan bli av enkla, vardagliga saker om man har asperger. Bilden är från den här sidan.

Förr när jag jobbade på dagis var jag alltid tvungen att sova efteråt, och det trots att jag bara var där cirka tre timmar. Det har även hänt att jag tagit powernaps på hotellrummen när mamma och jag varit iväg på resor för där känner jag mig extra sliten eftersom det är så varmt. Jag känner mig som en bebis, jag har rutiner som en bebis.

Om jag ska träffa någon eller göra något särskilt någon dag ”oroar” jag mig för hur det ska gå redan långt i förväg. När ska jag äta, före eller efter? Hinner jag sova innan så att jag är pigg nog att orka eller ska jag sova efter eller blir det för sent att sova efter? Det är mycket som måste ordnas och därför undviker jag oftast att träffa folk.

Jag hittade en väldigt passande text från Ung och aspergers sida och här kommer ett citat där ifrån som jag instämmer till fullo i:

”Andra orsaker till trötthet kan vara att det tar mycket energi att klara vardagen när man har Asperger. Många vardagssysslor går inte automatiskt utan man måste viljemässigt tänka på allt som ska göras. Att ständigt hänga med i vad andra människor vill, menar och har för avsikt i sociala sammanhang kan vara uttröttande. Det är en nödvändighet att dra sig tillbaka och ladda batterierna ibland. Att det går åt mer energi för personer med Asperger känner inte andra till, så det måste man upplysa dem om. Annars är det lätt att man blir felaktigt ansedd som lat.”

Det där stämmer så bra! Och jag känner samma sak just nu, jag är så slut att jag måste få sova. Gick upp tidigt utan att ha sovit så länge och har dessutom en grej planerad idag så om jag ska genomföra det måste jag ”pausa från världen”.
Egentligen hade jag behövt äta också, men det kanske det inte finns någon tid till. Jag måste ju prioritera det viktigaste. 😉

Något att äta går alltid ta med om man ska göra något, det viktigaste är att vara utvilad så att jag klarar mig till målet: Kvällen! Är alltid mer pigg och aktiv då. En grej jag hade velat skulle funka var att pausa tiden för då hade allt gått hur bra som helst. Jag hade hunnit vara aktiv och göra massor av saker på dagen för då hade jag kunnat pausa den när jag skulle sova och spendera längre tid med att försöka klura ut vad jag ska äta. Det tar alltid tid för mig att väl göra maten också även om jag har bestämt vad jag ska göra för något så då hade en ”pausa-världen-knapp” varit perfekt.

// Polly