11 Comments on “Levande död”

  1. Det är inte lätt att lindra det du går igenom nu, om vi kunde så skulle vi göra det.
    Vi kan inte lova att vi ALLTID finns, men så länge vi gör det så finns vi för dig.
    Det vet du Polly.

  2. Jag har haft både sömnparalyser och mardrömmar, men för mig har de oftast kommit slumpmässig och inte varit kopplat till någon speciell kris. Med undantag för när Farfar dog plötsligt när vi besökte honom när jag var 6 år. Efter det hade jag återkommande mardrömmar om döden i c:a 20 år.

  3. Jag har sömnparalyser rätt sällan. Kanske vart 5:e eller vart 10:e år. Den värsta var när jag jobbade som väktare och satt ensam i centralvakten på postgirohuset på 80-talet och övervakade samtliga larmsystem (som var väldigt avancerade). Jag somnade i den bekväma stolen och så vaknade jag med paralys och hallucinerade att samtliga larm larmade för fullt samtidigt, men jag var helt förlamad/paralyserad och kunde inte röra mig alls. Efter några minuter vaknade jag på riktigt och då upptäckte jag som tur var att inga larm hade gått. Jag var halvvaken, förlamad och hallucinerade att alla larm larmade för fullt. Det var verkligen skräckfullt och jag var skärrad i flera timmar efter jag vaknat. Men det var faktiskt ingen speciell kris om utlöste detta.

Lämna ett svar till Inger Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.


CAPTCHA Image
Reload Image