Ett fullspäckat inre

Jag vet inte om det har med mitt funktionshinder att göra, men jag är så himla virrig, glömsk, tankspridd och frånvarande.Till exempel kan jag svara på folks frågor och bekräfta dem när de pratar med mig, men när de sedan tar upp samma sak igen så minns jag inte ett dugg av det och har ingen aning om vad de pratar om trots att det verkat som om jag förstått.

Jag kan bli galen på det och oftast skäms jag över att jag beter mig som en dement. När någon pratar om något jag inte vet något om och när de påstår att jag deltog i diskussionen så måste jag ofta ta upp ämnet igen och då brukar jag fråga vad jag svarade när de pratade med mig eftersom allt är väck. Det är pinsamt och jag vill inte besvära folk med att behöva ta upp saker igen och igen och igen.

Oftast blir jag så där frånvarande om jag gör något annat samtidigt som någon pratar med mig för jag har väldigt svårt för att till exempel läsa en text eller hänga med i någon film om någon samtidigt försöker konversera. Jag kan inte fatta varför inte alla har dessa svårigheter, hur bär sig folk åt för att kunna lyssna och förstå från två håll samtidigt??

En annan grej som jag stör mig väldigt mycket på är att jag har svårt att komma ihåg och ta tag i saker. Jag har mängder med anteckningar på notispapper framme vid datorn på saker jag ska göra men som jag aldrig gör, och både min nya mobil och gamla är fyllda med Notes av saker som jag har tänkt att kolla upp. Låtar, bok och filmtitlar, evanemang, citat, teveprogram, ord jag inte vet vad de betyder och så vidare …

Men vad händer? Ingenting! Jag kollar aldrig upp mina Notes och ibland önskar jag bara att de kunde försvinna så att jag fick sluta tänka på dem. Har redan samlat på mig 59 notes från och med maj i år och ju längre listan blir, desto mindre är chansen att jag går igenom den. Kanske ska slänga mobilerna i sjön så är det problemet avklarat?

Jag

är

galen.

// Polly

Rosa himmel

// Polly 

Höstens Polly-Style:

En Polly från 1800-talet

// Polly 

Gårdagens Polly:

// Polly 

Kvällens Polly-Style, fest:

Mina tankar från 2008 …

En ny helvetesdag i sugiga Nässjö då. Skulle bara vilja lägga mig igen och inte gå upp förrens allt är bra.
”Behandla andra som du själv vill bli behandlad …”
Ja, visst, som om det skulle hjälpa …

Jag är hur snäll som helst mot folk och jag bryr mig om de, jag trakasserar aldrig någon utan anledning och jag är aldrig taskig, men vad får jag för det?

INGENTING. Jag får ingenting tillbaks och jag tycker att det är jävligt orättvist!
Alla äckliga, skabbiga små mobbare här i Nässjö, de som är taskiga mot oss som är annorlunda och förstör andras liv, de ska minsann få ha en massa kompisar som bryr sig om de, trots att de inte alls förtjänar det!

Fan, det är så jävla irriterande! Och alla ni som läser den här texten kan dra åt helvete, för ni bryr er ändå inte om mig, trots att jag bryr mig om er …
Sorry, var bara tvungen att skriva av mig lite …
Kan någon komma och rädda mig? 🙁

En 17-årig Polly:

Som ni märker på mina ”trevliga” ordval och skällsord i texten så mådde jag grymt dåligt under den tiden och nu är det så mycket bättre. Jag trodde aldrig att det skulle kunna bli det och jag trodde aldrig att folk från Nässjö skulle sluta ge sig på mig men det händer inte längre.

Det som kan hända är att tankarna kan komma tillbaka när jag passerar jämnåriga, att de på något sätt ska känna igen mig och tänka ”Det är ju hon konstiga!” , men som tur är kan jag ju inte läsa folks tankar så det behöver jag inte bekymra mig om.

Ni som inte tror det, man kan gå från botten och mot toppen, det är bara att fortsätta kämpa. <3

// Polly 

Gåvor i efterskott:

Den söta lila formen kan jag ju göra en liten potatisgratäng i, jag som älskar potatis!

// Polly 

En dagens Polly med en touch av lila:

OBS! Klädkombinationen gällde enbart under dagen, nu har jag svidat om till myskläder. 🙂

// Polly 

Polly står för underhållningen

Senare idag ska jag och några från teatern stå för underhållning under Spiras lunchlyrik. Jag är inte mycket för dikter egentligen, men en av ledarna sa att det är ett bra sätt att ”synas” på teatern om jag medverkar och den chansen tar jag ju gärna då det kan leda till roller.

Dikterna jag valde är dessutom bra.

// Polly