Det finns faktiskt ganska många sätt att spara pengar på och minska sina utgifter. Mitt råd är att skippa att titta i reklamblad då det ofta dyker upp saker där som man vill köpa. Kolla bara i reklamblad där det finns varor som du vet att du verkligen behöver för stunden. Köp det billigaste.
Om du hittar en vara som du tycker om och verkligen vill ha, så leta på nätet om det finns en liknande vara som inte kostar lika mycket. Dra ner på alla godsaker och försök att endast unna dig något gott då det blir helg. Känner du någon dag för att shoppa när du egentligen inte behöver något, så gå inte in i någon affär. Då kommer shoppingsuget och det blir svårare än någonsin att stå emot. Jag vet hur det känns! Vill gärna tipsa om en tidningsartikel från Fagerstaposten där ni kan läsa mer om hur man kan spara pengar. Skulle man ha det besvärligt med sparandet eller ekonomin så kan man även lösa det genom att ta ett lån på http://www.viaconto.se , som man kan betala tillbaka senare. Finns ganska många tips och det gäller bara att vara kreativ!
// Polly
Jag fick ett tips på facebook om tjejen i YouTube-klippet, vilket är en trailer för hennes bok ”Carlys Voice”. Carly föddes med någon typ av autism som gjorde det omöjligt för henne att prata och ingen trodde att hon någonsin skulle kunna göra det eller kommunicera på något sätt överhuvudtaget. Nu gör hon det via en dator. Läs mer på hennes hemsida: http://carlysvoice.com/home/aboutcarly/
// Polly
Hoppas Thimmy-bäsebus gillar bilden 😀
// Polly
… av mycket umgänge. Mamma säger att man kan bli det av mycket yttre stimuli och det är så jobbigt. På släktträffar till exempel sitter jag och gäspar jämt och en gång somnade jag också! Folk kan ju tro att jag blir uttråkad. Davids familj är här nu och jag har dragit mig undan för att ta en välförtjänt paus. Är så trött! 🙁
// Polly

… på bloggen idag, men det kanske ni har märkt? Har vilodag och ångest. Imorgon får ni se en cool bild här på bloggen, så börja räkna ner timmar och minuter nu 😀 // Polly
Väldigt ofta mår jag bra och mitt liv känns så betydelsefullt med teatern, dagis och skrivandet. Men ibland slår stumheten till igenom och får mig att vilja ta död på mig själv. Det faktum om att jag är ”den stumma” hinner ikapp mig och då stumheten uppvisar sig i vissa situationer känns mitt liv helt värdelöst. Jag känner att jag aldrig kommer kunna klara mitt liv, för hur skulle det vara möjligt?
Om jag inte ens klarar av att säga till en person som jag är på besök hos att jag måste gå hem så känns det verkligen inte som om jag kommer klara av livets svårare utmaningar. Exempelvis gå på lägenhetsvisning, ringa samtal, förnya recept, tvätta, säga till hyresvärden om det är fel på lägenheten, bete mig som en vuxen och så vidare … Det skrämmer mig ibland och jag är rädd att jag kommer vara som ett barn för alltid. Det är inte mycket jag klarar av de vardagliga sakerna, men hur kan jag då klara sånt som de flesta andra inte gör? Till exempel sucka högt och klaga i köer i affärer och gå på provfilmningar. Jag fattar inte …
// Polly
Gick in helt själv till en pizzeria när David inte var hemma, hungern fick mig att våga övervinna rädslan. Tyvärr fanns det ingen mat i min smak när vi var på restaurangen med OA, så jag tog saken i egna händer. Kan nämna också att det bara var män inne på pizzerian, vilket fick det att kännas ännu mer obekvämt. En person stod och pratade med han i kassan när jag kom fram, så jag blev tvungen att bestämma mig fort och sen berätta vad jag ville ha samtidigt som han andra lyssnade. Det kändes väldigt jobbigt …
Men, som jag alltid brukar säga, I MADE IT!
// Polly

Kommer ångesten komma tillbaka på jobbet? Hur ska jag dölja den för barnen? Orkar inte må dåligt för min stumhet, orkar inte vara en person som man ser ner på. Jag vill ju vara en förebild … Men kan jag vara en förebild när jag inte ”kan” prata??
// Polly






Leave a Comment