Kategori: Svårigheter

Den stumma.

Väldigt ofta mår jag bra och mitt liv känns så betydelsefullt med teatern, dagis och skrivandet. Men ibland slår stumheten till igenom och får mig att vilja ta död på mig själv. Det faktum om att jag är ”den stumma” hinner ikapp mig och då stumheten uppvisar sig i vissa situationer känns mitt liv helt …

Jag försöker verkligen …

… att anstränga mig. Jag skriver till jämnåriga på facebook, jag försöker vara allmänt trevlig men blir bara sedd när deras omgivning förväntar sig det av dem. Jag vill verkligen ha jämnåriga kompisar, har två på teatern som är jämnåriga men det är killar. Tjejkompisar vill jag också ha! Men mina ansträngningar funkar inte, ingenting funkar. …

I made it! Jag …

… köpte en muffins! Väl på stationen efter att ha varit hos David så skulle jag köpa med mig något att äta för att jag var så hungrig. Jag började närma mig caféet på stationen och servitrisen upptäckte mig innan jag hade hunnit se efter vad det fanns att köpa. Jag hatar verkligen sånt! Att …

I made it X2!

I made it, nummer ett: Jag gick till Kvantum efter teatern helt själv och inhandlade frukost. Visserigen hade jag musik på låg volym i min ipod, men jag räknar det ändå som en stor bedrift! I made it, nummer två: Hör och häpna, jag lyckades bruka en av stationens toaletter! Att gå på allmänna toaletter …

I made it! Jag …

… drog uppmärksamhet till mig genom att kånka bort till Lidlparkeringen med en stor marsvinshage invirad i en svart sopsäck! Jag skulle möta en där som skulle köpa hagen, nämligen ägaren till mina marsvin. Det kändes sjukt jobbigt, speciellt när jag träffade på någon som jag känner! Jag hatar att gå omkring och bära på …

Årets jobbigaste dag är här.

Jag befinner mig hos min älskling men har ingen aning om var jag kommer befinna mig vid det förbannade tolvslaget. OA, alltså Organiserade Aspergare ska ses några stycken och fira nyår och det låter mysigt men jag har inte ens några finkläder 🙁 Dessutom vågar jag inte åka hem efter att ha varit där, inte …

Min utveckling på dagis:

2006: Under min prao tillsammans med min assistent på dagiset i Ormaryd under högstadietiden så kände jag mig lyckligast i världen bara jag hade lyckats ta mod till mig och hjälpa ett barn av med sina ytterkläder. Dessutom vågade jag inte ha någon vinterjacka på mig när vi var ute på gården, eftersom jag kände …