Det pendlar
Ibland känns allt precis som vanligt. Jag skrattar och allt är som det brukar. Jag försöker intala mig det i alla fall. Men sen hinner den nya vidriga verkligheten ikapp mig och jag gråter så jag knappt får någon luft. Den nya verkligheten som jag inte får dela med David. Han som fick mig att må bra, han som var min kille och vän, som jag gjorde det mesta med och kunde prata mer med än någon annan. Det gör ont, jag vill inte ha detta nya liv, jag VÄGRAR att ha det här livet.
// Polly
Posted: by Pauline Wågström
Category: Min dagbok
Sen jag började gå i kyrkan så klarar jag samma typ av motgångar bättre än innan. Man får en starkare rustning helt enkelt. Jag började gå dit efter jag fick sparken från sista jobbet 2002 och hamnade i en djup depression. Men det tog ett tag innan jag hittade en kyrka jag trivdes i och har även bytt några gånger sen dess. Så om du inte känner dig hemma i första kyrkan du besöker så gå till nästa. Men akta dig för Jehovas, Mormoner, Scientologerna och andra sektliknande kyrkor.